NAMN

       intro — introduktion till användarkommandon

BESKRIVNING

       Avsnitt  1 av manualen beskriver användarkommandon och verktyg, till exempel, filhanteringsverktyg, skal,
       kompilatorer, webbläsare, fil- och bildvisare och redigerare, och så vidare.

NOTERINGAR

       Linux är en smak av UNIX, och som en första approximation  fungerar  alla  användarkommandon  under  UNIX
       precis likadant under Linux (och FreeBSD och många andra UNIX-liknande system.)

       Under  Linux  finns  det GUI:n (graphical user interfaces, grafiska användargränssnitt), där man kan peka
       och klicka och dra, och förhoppningsvis får saker gjorda utan att först läsa  mängder  av  dokumentation.
       Den  traditionella  UNIX-miljön  är  ett  CLI  (command  line interface, kommandoradsgränssnitt), där man
       skriver kommandon för att tala om för datorn vad den skall göra. Det är snabbare  och  kraftfullare,  men
       kräver att man tar reda på vilka kommandona är. Nedan är ett minimum för att börja.

   Inloggning
       För  att  börja  arbeta  måste  man förmodligen först öppna en session genom att ge sitt användarnamn och
       lösenord. Programmet login(1) startar nu ett skal (kommandotolk) för en. I fallet en  grafisk  inloggning
       får  man  en skärm med menyer eller ikoner och ett musklick kommer starta ett skal i ett fönster. Se även
       xterm(1).

   Skalet
       Man skriver kommandon till skalet, kommandotolken. Det är inte inbyggt, utan bara just  ett  program  och
       man  kan  ändra  sitt  skal. Alla har sin egen favorit. Standardskalet heter sh. Se även ash(1), bash(1),
       chsh(1), csh(1), dash(1), ksh(1), zsh(1).

       En session kan se ut så här:

           knuth login: aeb
           Password: ********
           $ date
           tis  6 aug 2002 23:50:44 CEST
           $ cal
               augusti 2002
           må ti on to fr lö sö
                     1  2  3  4
            5  6  7  8  9 10 11
           12 13 14 15 16 17 18
           19 20 21 22 23 24 25
           26 27 28 29 30 31

           $ ls
           bin  tel
           $ ls -l
           total 2
           drwxrwxr-x   2 aeb       1024  6 aug 23.51 bin
           -rw-rw-r--   1 aeb         37  6 aug 23.52 tel
           $ cat tel
           maja    0501-1136285
           peter   0136-7399214
           $ cp tel tel2
           $ ls -l
           total 3
           drwxr-xr-x   2 aeb       1024  6 Aug 23.51 bin
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.52 tel
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.53 tel2
           $ mv tel tel1
           $ ls -l
           total 3
           drwxr-xr-x   2 aeb       1024  6 Aug 23.51 bin
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.52 tel1
           -rw-r--r--   1 aeb         37  6 Aug 23.53 tel2
           $ diff tel1 tel2
           $ rm tel1
           $ grep maja tel2
           maja    0501-1136285
           $

       Skriver man Control-D här avslutas sessionen.

       Tecknet $ här var kommandoprompten — det är skalets sätt att indikera att det är redo för nästa kommando.
       Prompten kan anpassas på många sätt, och man kan inkludera saker som  användarnamn,  maskinnamn,  aktuell
       katalog,  tiden,  och  så  vidare.  En  tilldelning  PS1="Vad sedan, mästare? " skulle ändra prompten som
       indikerat.

       Vi ser att det finns kommandona date (som ger datum och tid) och cal (som ger en kalender).

       Kommandot ls listar innehållet i den aktuella katalogen — det talar om vilka filer man har. Med en flagga
       -l ger det en lång listning, som inkluderar ägare och storlek och datum på filen, och rättigheterna  folk
       har  att  läsa och/eller ändra filen. Till exempel är här filen ”tel” 37 byte lång, ägd av aeb och ägaren
       kan läsa och skriva den, andra kan bara läsa den. Ägare och rättigheter kan ändras med  kommandona  chown
       och chmod.

       Kommandot  cat  visar  innehållet i en fil. (namnet kommer från ”concatenate and print” (”konkatenera och
       skriv ut”): alla filer  som  ges  som  parametrar  konkaterneras  och  skickas  till  ”standard  ut”  (se
       stdout(3)), i det här fallet terminalskärmen.)

       Kommandot cp (från ”copy”, kopiera) kopierar en fil.

       Kommandot mv (från ”move”, flytta), å andra sidan byter bara namn på den.

       Kommandot  diff  listar  skillnaderna mellan två filer. Här blev det ingen utskrift eftersom det inte var
       några skillnader.

       Kommandot rm (från ”remove”, ta bort) raderar filen, och var försiktig! Den är  borta.  Det  finns  ingen
       papperskorg eller liknande. Raderad betyder förlorad.

       Kommandot  grep  (från  ”g/re/p”)  hittar förekomster av en sträng i en eller flera filer. Här hittar den
       Majas telefonnummer.

   Sökvägsnamn och den aktuella katalogen
       Filer bor i ett stort träd, filhierarkin. Var och en har ett sökvägsnamn som beskriver vägen  från  roten
       av  trädet  (som  kallas  /)  till  filen.  Till  exempel  kan  ett  sådant fullständigt sökvägsnamn vara
       /home/aeb/tel. Att alltid använda fullständiga sökvägsnamn skulle vara opraktiskt, och namnet på en fil i
       den aktuella katalogen  kan  förkortas  genom  att  bara  ange  den  sista  komponenten.  Det  är  därför
       /home/aeb/tel kan förkortas till tel när den aktuella katalogen är /home/aeb.

       Kommandot pwd skriver ut den aktuella katalogen.

       Kommandot cd byter den aktuella katalogen.

       Prova omväxlande kommandona cd och pwd och utforska användningen av cd: ”cd”, ”cd .”, ”cd ..”, ”cd /” och
       ”cd ~”.

   Kataloger
       Kommandot mkdir skapar en ny katalog.

       Kommandot rmdir tar bort en katalog om den är tom, och klagar annars.

       Kommandot  find  (med  en ganska barock syntax) hittar filer med ett angivet namn eller andra egenskaper.
       Till exempel skulle ”find . -name tel” hitta filen tel med utgångspunkt från den aktuella katalogen  (som
       kallas  .). Och ”find / -name tel” skulle göra detsamma, men starta från roten av trädet. Stora sökningar
       på multi-GB-diskar kan vara tidskrävande, och det kan vara bättre att använda locate(1).

   Diskar och filsystem
       Kommandot mount kopplar filsystemet som finns på någon disk (eller diskett eller CDROM eller så) till den
       stora filsystemshierarkin. Och umount kopplar loss det igen. Kommandot df talar om för en hur  mycket  av
       disken som fortfarande är ledigt.

   Processer
       På ett UNIX-system kör många användar- och systemprocesser samtidigt. Den man talar med kör i förgrunden,
       de  andra i bakgrunden. Kommandot ps visar vilka processer som är aktiva och vilka nummer dessa processer
       har. Kommandot kill gör att man kan bli av med dem. Utan någon flagga är detta  en  vänlig  begäran:  var
       snäll   och   försvinn.  Och  ”kill  -9”  följt  av  numret  på  processen  är  ett  omedelbart  dödande.
       Förgrundsprocesser kan ofta även dödas genom att skriva Control-C.

   Hämta information
       Det finns tusentals kommandon, vart och ett med många flaggor. Traditionella  kommandon  dokumenteras  på
       manualsidor,  (som denna), så att kommandot ”man kill” dokumenterar användningen av kommandot ”kill” (och
       ”man man” dokumenterar kommandot ”man”). Programmet man skickar texten genom  någon  bläddrare,  vanligen
       less. Tryck mellanslag för att få fram nästa sida, tryck q för att avsluta.

       I  dokumentation  är  det brukligt att referera till manualsidor genom att ge namnet av avdelningsnumret,
       som i man(1). Manualsidor är koncisa, och gör att man snabbt  kan  hitta  någon  detalj  man  glömt.  För
       nybörjare är en introduktionstext med fler exempel och förklaringar användbar.

       Många   GNU/FSF-program  tillhandahålls  med  info-filer.  Skriv  ”info  info”  för  en  introduktion  om
       användningen av programmet info.

       Speciella ämnen behandlas ofta i HOWTO:er. Titta i /usr/share/doc/howto/en och använd en bläddrare om man
       hittar HTML-filer där.

SE ÄVEN

       ash(1), bash(1), chsh(1),  csh(1),  dash(1),  ksh(1),  locate(1),  login(1),  man(1),  xterm(1),  zsh(1),
       wait(2), stdout(3), man-pages(7), standards(7)

ÖVERSÄTTNING

       Den svenska översättningen av denna manualsida skapades av Göran Uddeborg <goeran@uddeborg.se>

       Denna  översättning  är  fri  dokumentation;  läs  GNU General Public License Version 3  eller senare för
       upphovsrättsvillkor. Vi tar INGET ANSVAR.

       Om du hittar fel i översättningen av denna manualsida, skicka ett mail till Tp-sv@listor.tp-sv.se.

Linux man-pages 6.03                             5 februari 2023                                        intro(1)